Det var inte meningen. Jag ville dig inget illa. Jag såg dig försent.

För några veckor sedan täckte jag över en grässlänt, där kärsen tagit över, med dagstidningar och en svart täckduk. Jag förankrade med vedträn som tyngder runt om.

   Genom mitt fönster har jag på sistone sett upphöjningar av den svarta duken och funderat på om det är kärsen som växt så obändigt att den krupit upp mellan tidningarna och tvingat duken uppåt av sin kraft. Trots att jag lade omlott riktigt ordenligt. Men jag vet ju av bitter erfarenhet hur kraftfull kärsen är.

    Idag slängde jag undan vedträ'na och lyfte på duken och tog bort tidningarna som påbörjat sin förvandling till mylla. Jag skulle gräva bort alla rötter och ogräs och sätta ner lökar som ska bli krokus och narcisser till våren. Jag satte hacken i jorden och rev undan gamla växtrester, rötter och blad och daggmaskar och sniglar rök till höger och vänster.

     Men - vad är det där? En stor gröngråbrun klump som ser lite lös ut. En stor mögelsvamp? Jag har nästan satt hacken rakt på den, men missat med någon millimeter. Eftersom jag inte ville ta i den konstiga klumpen tog jag upp den med mitt redskap. Såg att det var en stor groda och slängde i förskräckelse iväg den någon meter ut på gräsmattan.

Den stackaren låg helt orörlig. Jag åbäkade mig upp från slänten där jag satt och gick fram till grodan. Efter en stund öppnade den ögonen. Kära nån. Jag hade bryskt slitit upp den ur vintersömnen. Stackars lilla vän. Jag formade varsamt min hand runt den och den sprattlade lite, ytterst lite, med benen i protest. Så lade jag ner den under tidningen, under täckduken i andra änden av slänten, den som jag inte ska rensa förrän i vår, och hoppas innerligt den kan somna om.

I övrigt kan jag konstatera att höstens första snö for i luften igår och att det var nästan fem minusgrader i natt. Men klematisen och rosorna blommor fortfarande som om de hade betalt för det. Och den sista pelargonen som står kvar ute på trappan har inte förfrusit.

Samt att tiden går.

     Två små barn kom sättandes, tre respektive fyra år. Båda höll en mobiltelefon i handen. Flickans var silverfärgad, pojken hade en röd. De släppte aldrig taget om dem, det var deras käraste ägodel.

     När jag var barn lekte jag med grankottar.

     (Jo, det är sant. Med tandpetare eller brutna björkkvistar som ben. Så att de blev kor till min imaginära ladugård).

Mina egenodlade morötter är löjligt snygga. Nästan självlysande.

Och högarna. Högarna som liksom växt upp under täckduken i grässlänten. De var alls inte frodig kärs. De var jordhögar. Högar av riktigt fin mull. Istället för den leriga, hårda av ett enormt rotsystem belamrade jorden med gräs hade jag fått en mjuk, ren, lucker matjord. Tack snälla sorken!

 

Herr S.

16 oktober 2010 21:18

Kärsen motsvaras i rixsvenskan av?
(Själv lekte jag med barkbåtar)

Lena M

16 oktober 2010 22:01

Kirskål.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...