Otaliga äro de byggmarknader, färgaffärer, kakel och klinker, tapet, spik och skruv-butiker jag besökt de senaste veckorna i samband med min flytt och byte av i princip alla ytskikt i den nya lägenheten.

Åskilliga äro de tusenlappar jag begåvat dessa butiker med för trägolv, väggfärg, tapetrullar, gardinstänger och piffiga småsaker.

Less är det jag blivit, mer och mer, för varje butiksbesök. Luttrad. Uppgiven.

Som nu senast;

     jag behöver ett vinkeljärn som är 18 centimeter. Det längsta jag hittar är sju centimeter. Det måste ju finnas många fler storlekar på ett byggvaruhus. Jag tar sjuan med mig och går och letar efter en säljare. Det finns ingen. Butiken är stor. Jag hittar en informationsdisk. Obemannad. Jag går över till avloppsavdelningen till nästa informationsdisk, på vägen har jag funnit det andra jag söker, men som jag också måste fråga om. Så med ett litet vinkeljärn och en väldigt lång list ställer jag mig bakom en dam och hennes herrsällskap som just kliver fram till de två personer som just gemensamt har hjälpt den föregående kunden.

Jag hör inte exakt vad damen före mig säger till expediten, men hon ställer två flaskor på disken och slutfrågan är: "Kan jag använda den här?" Hon markerar den hon håller i högerhanden. Killen bakom disken tar flaskan ur hennes hand och läser bruksanvisningen och kommer sedan med svaret:

     "Ja, det står här att den här är fuktspärr så den här borde räcka".

     "Ja, men grejen är", säger damen och jag hör på hennes tonfall att hon nu tålmodigt upprepar det hon sade i sin första frågetställning, "att jag har redan börjat med den här (hon viftar med den vänstra flaskan) och min fråga är om jag måste fortsätta med den, eller om jag kan ta den här (högerflaskan höjs)"

     Killen bakom disken vidhåller att det "ska funka" och paret går därifrån. Jag kliver fram med ett "Hej, jag har två frågor". Diskkillen ler vänligt mot mig.

     "För det första - har ni större storlek av den här?" Jag lägger fram vinkeljärnet på disken. Efter en hastig blick på det kommer svaret snabbt:

     "Det har jag inte en aning om."

     "Men herregud. Vet du ens vad det är? Det är ett VINK-EL-JÄRN, människa. Ni måste väl ha fler storlekar! Du kan väl slå lite i din dator?" säger jag inte, men jag hinner tänka allt detta innan han fortsätter:

     "I så fall ska det finnas i gång 2, där du tog den där."

Ja, och i gång två var ju det där sjucentimetersbeslaget det största som fanns, det är ju därför jag frågar var det finns större. Suck.

     Fråga 2.

     "Vad är det för skillnad på de här två?" undrar jag och lägger två kabellister på bänken. "Förutom att det är olika pris på dem, fast de är lika långa och har samma dimension, och den ena heter ledningslist och den andra kabelbox?"

     Diskmannen kisar med ena ögat in i röret. Jag vet inte vad han letar efter. Det är inte troligt att han ser ljuset på andra sidan genom en 7 millimeters två meter lång sviktande plastlist. Till slut säger han:

     "Tejpen på baksidan på den här är lite tjockare så det har nog med hållfastheten att göra. Men den här kan du ta, det är den jag alltid använder."

     Med samma uppgivna steg som paret före mig suckar jag "Tack" och går tillbaka till kabelliststället. På vägen dit står damen med sin primer och diskuterar med sin man. Jag stannar och frågar dem:

     "Litar ni på de svar ni får här av personalen?"

Nej, det gör de ju inte och vi konstaterar att tänka och läsa innantill det kan vi ju själva, det är erfarenhet och yrkeskunskap vi behöver hjälp med.

Behöver jag nämna att det är på samma varuhus jag frågade en kvinnlig expedit bakom informationsdisken vid färgavdelningen var de hade häftgrunden och hon som en fågelholk undrar vad det är för någonting och vad jag ska ha det till?

      "Är det liksom en särskild sak som heter häftgrund menar du?"

 

Brum

20 juni 2009 23:02

Undrar hur många år det skall ta innan de inser att med personal som faktiskt kan hjälpa kunderna skulle de kunna tjäna ännu mer pengar...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...